Sommaren är kort, och camping syndrom

Ja idag känns det som om att sommaren är slut. Vi åkte hem från semestern, dåligt väder, och man börjar tänka på rutinerna igen som man ska komma in i igen när Niclas börjar jobba igen på måndag. Jag och barnen har dock lov i 2 veckor till. Så vi får lite uppvärmning innan det blir allvar med tider som ska passas. Men det ska bli skönt med rutiner igen och barnen saknar sina kompisar. Och ja nu börjar suget med att vilja göra fint inne. Mycket vill man göra, fixa, byta, köpa nytt, men alldeles för lite tid och pengar.

Avslutningsfrukost i vagnen

Idag var det ännu bättre med Roy, som vanligt igen, endast ett lite rikligare flöde i näsan. Och idag blev det till att åka hem och packa upp och tvätta. Peggy kunde nu äntligen få krypa runt igen lite lättare och även bättre möjlighet att öva på sin nya färdighet att resa sig mot saker. Kuuul, tycker Peggy iallafall tills hon ramlar. Dock så sitter camping syndromet i ett par dagar nu, syndromet som gör att man gärna inte vill göra något själv utan att något sitter tätt intill. Helst vill man bli buren hela tiden, så som på camping. Så nu ska vi vänja av detta beteendet igen.

På språng!!

Ska försöka få den lilla illern att somna snart, komma från camping rutinerna.
Godkväll!