Slut!

Ja och nu är vi här vid sista inlägget! Mentalt är det som att knyta ihop säcken och hänga den på en pinne och ta den över axeln och promenera vidare på livets väg. Filosofiskt va?
Ja vi har nu gjort vårt första år tillsammans alla 5 och livet fortsätter som en berg och dalbana. Vi har ingen aning om vad som händer i framtiden, skrämmande då man lätt hittar hot som kan finnas, men vi kan bara göra vårt bästa och älska våra barn och ge dem all kärlek och kunskap vi kan så får vi hoppas att allt går vägen!

Våra fina barn 

Jag är tacksam för detta året som gått och att vi fick en Peggy också i familjen men nu får nog denna blogg hållas stängd och bör inte öppnas igen för en fjärde gång! Puh...

Hejdå! 

Tack och hej leverpastej!