Lik pappa men söt ändå!

Det här med likheter! Det är helt fantastiskt att ett barn kan likna någon så mycket. Roy är dock inte alls lik mig, det är tur att jag vet att det var jag som födde fram honom för annars hade jag nog undrat om det var brevbäraren som var hans mamma.
Han är en riktig liten Mini Niclas. Det enda han har fått från mig är öronen. Det ena örat står ut lite mer än det andra precis som på mig. Så det dåliga fick han från mig :).

Niclas

Roy

Jag

Om någon ser någon likhet mellan mig och Roy får ni gärna berätta det.

Idag blev det tidig uppgång för vi skulle följa med mormor in till Malmö på ett ärende, och sedan bjöd hon på frukost på Espresso house. Snacka om att man börjar bli latte-morsa. Får sluta upp med det! Vi åkte sedan till Entré där vi hittade en jätte söt mössa och tossor till det. Passar perfekt nu till jul! Tur han inte har någon egen talan så att man kan klä honom precis som man vill.

 Vi åkte sedan hem och tog en solig promenad i Trelleborg, härligt! När pappa Niclas kom hem sedan blev det först middag och sedan vidare för julklappshandling! Jag är snart färdig med alla julklapparna! Härligt faktiskt, för då kan jag koncentrera mig på bara massa julmys, med bakning, matlagning och förberedelser för julafton. Det är kul att handla julklappar men nu försvinner pressen med att försöka bli färdig!

Roy har börjat med härliga tjut, dom är dock sällsynta och kommer oftast när man inte är i samma rum. Då hör man härliga skrik, kanske han kallar på en? Men det är härligt att höra dessa små ljud. Han har också börjat härma en. Just nu sitter Niclas och gapar, och gör ”pussmun” och han håller man på tillräckligt länge ser det ut som om han försöker göra likadant! Härligt att se utvecklingen!

Titta jag kan stå!