Tänk att vi har en liten Peggy hos oss! Detta hade vi inte kunnat ana alls för 1år sedan. Vi som var färdiga med att skaffa barn och börjat bli bekväma med att barnen började bli lite självgående. Men tydligen var vi inte färdiga, och det känner vi ju nu. Nu känns Peggy så självklar att hon också skulle vara med oss. 22 maj var jag i Linköping på en heldags kurs och när jag kom hem tog hag ett test som så många gånger innan, då mina hormoner alltid lurar mig. Var helt inställd på negativt som alltid annars men brukar bara vilja utesluta annat. Men denna gången blev det två streck på stickan. Det utbrast en panik, detta hade vi inte planerat för. Jag skulle börja plugga, vi skulle börja bli bekväma, och vi hade samma dag köpt ny husvagn, detta ingick inte i våra framtida planer. Nä detta gick ju inte. Den kvällen var vi inte helt bekväma med nyheten. Det tog några dagar, och veckor att smälta detta. Det blev en jobbig somnar och höst med mycket illamående som inte gjorde graviditeten helt lätt och så glädje fylld. Men nu när du ligger här på mitt bröst är glädje det ända jag känner, det är så underbart att känna. Det känns så rätt.
Idag har det varit fullt ös. Barnen har haft varsen kompis hemma, så 5 barn att fixa lunch till och stå till tjänst till. Men det fungerade bra. De underhöll sig själva ganska bra!
Jag fick rensat min garderob. En hel sopsäck blev utrensat. Så mycket gammalt som”kunde vara bra att ha” men nu fick det åka. Dags att börja om.
Nu laddar vi inför en ny vecka, en hel vecka själv nu. Den första hela veckan ensam med allt vad det innebär. Skräckblandad förtjusning. Kommer säkert gå bra och det är skönt att känna att man faktiskt klarar av det.
Godkväll och godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar